Det svarta äter upp mig, jag tänkte väl att lyckan inte skulle vara för evigt.
Jag försöker tänka rätt men hamnar i spiraler jag inte kan bryta.
Svartsjukan river sönder mig och osäkerheten bryter ner mig.

Han gör mig tokig. Galen.
Älskar älskar älskar honom.. Måtte detta aldrig ta slut.

Att man kan älska någon så hårt och så mycket
Jag förstår inte själv
Vart ska jag göra av allt? Hur ska jag kunna hantera detta? Jag hatar dig för att du får mig att älska så mycket.

Saknad, längtan, desperation och beroende. Jag hatar att älska och jag älskar att hata.

På natten kommer dagens demoner.

Mitt liv suger. Jag vet inte vart jag ska ta vägen eller åt vilket håll jag ska vända mig. Det finns ingen att lita på och ingen att vända sig till. Ingen kan förstå. Ingen.

Ibland är livet något mer komplicerat än andra gånger. Ibland vet man int vart man ska vända sig eller till vem. Vem kan man lita på? Tja den sm lever får se. Inte de man tror sig kunna lita på iaf.

Jag förstår inte människors behov av att snacka skit om varandra. Har nog aldrig riktigt fattat grejen med det där.

Inte heller varför man ska blanda in folk som inte är blandade eller vill bli inblandade.

Förstår inte heller varför man inte kan stå för det man säger, eller ännu värre, säga det till den det handlar om.

Varför ljuger man för att framstå som bättre eller för att sära på två vänner?

Jag avskyr människor, jag gör verkligen det. Människan är den vidrigaste varelsen som existerar....